Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt
land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Balkanhalvön
i sydöstra Europa. Turkiet gränsar till åtta länder: I Europa gränsar det till Bulgarien och Grekland och i Asien till Georgien, Armenien, Azerbajdzjan (exklaven Nachitjevan), Iran,
Irak och Syrien. Det gränsar till Medelhavet i söder,
Egeiska havet i väster och Svarta havet i norr. Turkiet innehåller också Marmarasjön, som används av geografer som gränslinje mellan Europa och Asien.
I det område som utgör dagens Turkiet har flera historiska riken uppstått, såsom
Bysantinska riket och Osmanska riket. Turkiet är en viktig regional makt i denna del
av Eurasien med kulturellt och ekonomiskt inflytande i området mellan Adriatiska havet i väster och Kina
i öster, Ryssland i norr och Mellanöstern i söder, och har kommit att få en ökande
strategisk betydelse.[4][5]
18 procent av Turkiets befolkning beräknas vara kurder, men siffran har även uppskattats vara runt 20 procent.Majoriteten av dessa bor i de sydöstra regionerna i Turkiet. I vissa av dessa utgör kurderna en majoritet av den
regionala befolkningen.
Turkiet är en sekulär enhetsstat med republikanskt
statsskick. Republiken Turkiet upprättades 1923 med Mustafa Kemal Atatürk som dess första president, sedan Osmanska riket upplösts
efter första världskriget. Sedan dess har Turkiet blivit allt mer integrerat med väst, samtidigt som man odlar förbindelser med
öst. Turkiet tillhör grundarländerna till FN,Islamiska
konferensen,OECD,och OSSE, är medlem av Europarådet
sedan 1949,och av Nato sedan 1952.[12] Turkiet förhandlar sedan
2005 med Europeiska unionen om medlemskap, och har varit associerad medlem av EU sedan 1963.Turkiet är även medlem av G20,
som samlar de 20 största ekonomierna i världen.
Det geografiska området för dagens Turkiet var ett viktigt historiskt område under forntiden och antiken. Anatoliska halvön (även kallad Mindre Asien), som utgör
större delen av dagens Turkiet, är ett av de äldsta kontinuerligt bebodda områdena i världen. De östra delarna har utgjorts av det historiska Armenien även
kallat Västarmenien. De tidigaste neolitiska bosättningarna som Çatalhöyük, Çayönü,
Nevali Cori, Hacılar,
Göbekli Tepe och Mersin anses tillhöra de tidigaste mänskliga bostadsorterna i världen.[14] Bosättningen i Troja börjar i neolitisk
tid och pågår in i järnåldern. Under den kända historien har indoeuropeiska
språk, semitiska språk, sydkaukasiska
språk och många språk med okända släktskapsförhållanden talats i Anatolien. Vissa forskare har föreslagit Anatolien som det hypotetiska centrum som de indoeuropeiska språken spreds från.
Det
första större riket i området var hettiternas, från 1700-talet till 1200-talet f.Kr. De indoeuropeisk-talande hettiterna utvecklade en högkultur från centrala
Anatolien. Hettiterriket omfattade under dess storhetstid på 1300-talet f.Kr., förutom nästan hela Anatolien, även stora delar av nuvarande Syrien och norra Irak. Senare
blev frygierna dominerande tills deras riket förstördes av kimmerierna på 600-talet
f.Kr. De mäktigaste av Frygiens efterföljarstater var Lydien, Karien och Lykien.
Anatoliens västkust och svartahavskusten beboddes samtidigt av joner och eoler, två av de antika grekiska folken. Assyrierna bebodde delar av sydöstra Turkiet så långt tillbaka som 1950 f.
Kr.Tushhan var assyriernas provinshuvudstad i sydöstra Turkiet 900-600 f.Kr. Assyrierna regerade över sydöstra Turkiet ända fram till år 612 f.Kr., då det assyriska
riket erövrades av Babylonien.Hela området erövrades av det persiska akemeniderriket under 500-
och 400-talen f.Kr. och senare av Alexander den store år 334 f.Kr.[19]
Anatolien delades senare i ett antal små hellenistiska riken (däribland Bitynien, Kappadokien, Pergamon och Pontos), vilka alla hade
underkastats Romerska riket vid mitten av första århundrade f.Kr. År 324 e.Kr. valde den romerske kejsaren Konstantin
den store Bysans till ny huvudstad, och döpte om den till Nya Rom (senare Konstantinopel och Istanbul). Efter Västromerska rikets fall blev staden huvudstad i Bysantinska riket (Östromerska riket).
I Turkiet bor det enligt kurdiska uppgifter 19 miljoner kurder. Ny statistisk
från år 2012 från den turkiska statistiska centralbyrån visar att det bor mer än 22 miljoner kurder [2][3][4]
i landet. Enligt en oberoende uppskattning från 1991 så låg siffran på 11 miljoner.[9] Den högsta siffran gör
gällande 25 miljoner[10][11][12].
De utgör hälften av alla kurder och 18-25 eller 30 procent av Turkiets befolkning. Om man även räknar med halvkurder, blir
antalet avsevärt större, eftersom blandäktenskap är vanliga. Ismet Inönü, var halvkurd och den numera fängslade
PKK ledaren Abdullah Öcalan hävdar att han är halvturk.
Efter den turkiska
revolutionen antog Turkiet en författning, som förnekade att det fanns andra inhemska folkgrupper än turkar. En orsak därtill, var att den nationalism som blossade upp på 1800-talet i de olika delarna det Osmanska riket, var en viktig anledning till dess sönderfall. De turkiska myndigheterna använde inte begreppet "kurder" officiellt förrän på 1990-talet.
När den väpnade
delen av partiet PKK 1984 började bekämpa statsmakten militärt, proklamerade den turkiska regeringen
undantagstillstånd för landets sydöstra delar. Kriget pågick fram till 1999, då PKK:s ledare Abdullah
Öcalan sattes i fängelse. År 2004 började kurdiska aktivister på nytt med militära aktioner. Under hela kriget dödades mer än 35 000 människor.
Som en del i Turkiets strävan att bli medlem i EU, försöker man nu att förbättra situationen för landets minoriteter.
Kurder är aktiva inom
alla områden, både i Turkiet och i norra Kurdistan. Omkring 30 procent av ledamöterna i parlamentet är kurder och samma andel gäller även för toppledare i näringslivet. Tre av landets tidigare presidenter har varit
av delvis kurdiskt ursprung[13] Omkring 10 miljoner kurder har flyttat från konfliktområdena i östra Turkiet till städerna i
västra Turkiet. Undersökningar har visat att en majoritet av kurderna i Turkiet, 59 procent, är emot en separation och en egen stat.[14]
Fortsätt gärna läsningen på.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Turkiet